LuFF
LuFF får vingar igen
LuFF
I onsdags så anordnade Flygvapenmuseum en magasinsvisning för oss LFK-medlemmar. Vi var ett tiotal förväntansfulla medlemmar som dök upp. Magasinet som stod på schemat ligger strax bredvid Flygvapenmuseums huvudhall.
Vi började med att titta på Tp 83 Pembroke. Denna individ restaureras för närvarande av medlemmar ur ÖFS. Den har stått utomhus utanför Flygvapenmuseum och utsatts för väder och vind. Skrovet har dock varit skyddat av ett vaxlager, så rostskadorna verkade inte så allvarliga. Pembroke användes bl.a. till att utbilda navigatörer till A 32 Lansen. Navigatorerna satt bak i flygplanet och hade tillgång till den arbetsmiljö de skulle ha i Lansen och lärde sig hantera radarskärmen.
Tyvärr så har genom åren mycket av historien eldats upp. Se .te.x slutet för en annan av Flyvapnets Pembroke, nedan. Flygvapnets store reformerare, generalen Nordenskiöld, ville inte spara det gamla. Det var jetflygplan som gällde efter VK2 och alla gamla propellerflygplan skulle skrotas. Många användes i brandträning, andra t.ex. alla kvarvarande S 16 Caproni som skjutmål vid Visingsö. En del användes rent av som utfyllnad när man asfalterade banorna på vissa flottiljer.
I den första hallen så reparerar man också en av Flygvapenmuseums mest populära objekt, de små trampflygplanan som småbarnen brukar roa sig med. Tyvärr också en och annan vuxen, så de havererar ofta.
I nästa hall så fanns det massor av prylar. Motorer av alla de slag, både jetmotorer och gamla kolvmotorer. På övre våningen finns ett arkiv med flygplansdokumentation. Där hittade vi också en massa modeller på flygplan som studerats av Saab eller Flygvapnet, men aldrig tillverkats. Jag skulle se fram emot en bok över dessa flygplan.
Det här kommer vi att göra om fler gånger. Nästa gång tar vi ett nytt magasin. Flygvapenmuseum har ett antal magasin, varav några hemliga. Man vill inte skylta allt för mycket med förråd där det står antika oersättliga prylar med anknytning till den svenska militära flyghistorian. Bl.a. finns ett stort magasin med fordon som har anknytning till flygverksamheten.
Jag passade på och framföra ett stort önskemål från mig och många andra flygnördar. Det är att man utnyttjar en del av dessa undanlagda föremål för att göra utställningarna på huvudmuseet lite mer livliga. Jag tycker att det idag tyvärr är lite för mycket statisk uppställning med flygplan på rad. Förr hade man lite dockor i flygutrustning och byggde upp olika miljöer som flygplanen agerat i. Någon som kommer ihåg F 19 scenariot med B 4 i vintermiljö? Vår guide tyckte att vi skulle kontakta ledningen för museet, då det inte borde vara omöjligt.
Stort tack till vår guide, Per som i normala fall arbetar med att ta hand om föremålen på Flygvapenmuseum. Tack också till Flygvapenmuseum som anordnar liknande visningar utan att ta betalt för detta.
På Facebook finns det fler bilder från visningen.
Nu har lite mer än en vecka gått från vår Fly-In och jag har kunnat smälta mina intryck och funderat över vad som gick bra och vad som kan förbättras till nästa gång.
Strålande väder. 35 besökande flygplan. Spitfire, Saab B 17, Saab Safir, Bulldog och BA-11 som flyger uppvisning. Fallskärmshoppning och Segelflyg på Saabfältet för första gången på många år. Vad mer kan man önska sig?
För mig så fanns det dock ett par extra stora höjdpunkter under helgen.
Det som jag först och främst kände under lördagen var att jag inte behövde göra särskilt mycket. Det mesta rullade på som planerat och alla medlemmar visste vad de skulle göra. Detta visar verkligen att klubbmedlemmarnas engagemang har ökat kraftigt det senaste året. Återigen ett stort tack!
Under invigningen av Linköpings Stadsfest så genomförde Linköpings Flygklubb och Malmens Veteranflygklubb en överflygning av centrala Linköping. Exakt 17.57 så passerade tre rotar med flygplan (2*DA-20, 2*PA-28 och 2*Saab Safir). Dessutom så bidrog Segelflygklubben med sin PA-18 som drog ett reklamsläp med texten “Stadsfest 23-25/8”. Klubbens medlemmar visade prov på mycket fin formationsflygning, vilket kan ses på bilden nedan. Vår motorflygchef Nicke gjorde också ett strålande jobb med att dra reklamsläpet. Det var länge sedan sist, men takterna satt i.
Sist men inte minst en fantastiskt trevlig hangarfest. Det enda som i mina ögon saknades var ett liveband efter maten.
Fanns det då något som vi kan göra bättre? Självklart. Man kan inte lyckas med allt första gången.
Utlottningen av flygning kom lite i skymundan. Vi har fortfarande inte lyckats få tag i den som vann första priset! Till nästa gång så skall detta marknadsföras bättre på högtalarsystemet. Det bör också vara en utpekad person som håller i lottförsäljningen och dragningen.
Vår flyer som skulle delas ut vid ingången blev det tidvis lite sisådär med. Inledningsvis fick matpersonalen ta hand om detta, men de blev sedan fullt upptagna med matförsäljningen. Nästa gång ska vi ha några som står hela tiden och välkomnar besökarna.
Marknadsföringen av vår Fly-In var i mina ögon bra. Vi fanns med i Stadsfestens bilaga och vi fick reklam på den elektroniska skylten längs med E4:an. Mot de övriga klubbarna i Sverige verkar budskapet gått ut då det kom många flygande besökare trots att många andra klubbar hade liknande arrangemang för att fira KSAK Motorflygets dag. Men jag kände när jag kom tillbaka på mitt jobb på Saab att en hel del kollegor missat att det var flyguppvisning. Vi borde därför ha riktat budskapet bättre mot flygteknikbolagen i Linköping. Vi fick ett erbjudande från NuLink om radioreklam, men jag tackade nej då jag heller inte ville ha för många besökare. Vi hade trots allt planerat för max 2000 personer. Antalet toaletter, matservering och områdets storlek satte vissa gränser. Nu kom det bedömt ca 1000-1500 personer.
Ta en titt på Correns Festivalvideo från lördagens händelser. 2 minuter in så är ett reportage från vår Fly-In. Corren hade också ett längre reportage från vår Fly-In. Tyvärr så glömde de att nämna de övriga flygklubbarna som deltog i arrangemanget.
Jag pratade med en del av utställarna under dagen och intresset finns att vi anordnar något liknande redan nästa år. Försvarsmakten har inget planerat 2014 och det Aerospace Forum som man hållit vart annat år är heller inte inplanerat under 2014. Därför så finns det en möjlighet för oss att arrangera ännu en flygdag. Jag tycker dessutom att samordningen med Linköpings Stadsfest fungerade mycket bra. Även om det kanske resulterar i konkurrens om besökarna så tror jag att helhetsupplevelsen för besökarna blir större. Jag kommer att diskutera om detta med Linköpings kommun i närtid för att se vad som är möjligt. Med ett års framförhållning så ska vi kunna locka hit fler typer av flygplan. Kanske även jetflyg under uppvisningen.
Så LFK80 Fly-In 2013 kan vi med stolthet lämna i backspegeln och i stället se fram mot Linköping Fly-In 2014.
P.S: Där så inte annat angetts är fotona tagna av undertecknad! I övrigt är bilderna tagna från olika Facebookgrupper med fotografen namngiven.
Jag är sugen på att skaffa en GoPro. Bl.a. skulle jag vilja filma hur ett riktigt trevligt flygpass går till så att jag kan locka fler till att pröva på. Vi har dessutom i klubbstyrelsen diskuterat om klubben ska skaffa in en gemensam kamera som medlemmar skulle kunna hyra samt som vi skulle kunna använda för att dokumentera prova-på-lektioner så att de som testar kan få med sig ett minne hem. Vi är dock inte helt överens om det är ekonomiskt gångbart. De flesta som vill fota har en egen kamera, eller lånar av en kompis, så behovet är kanske inte så stort.
En sak som vi har noterat är den ökade användningen av GoPro i klubbens flygplan. Vi tycker detta givetvis är helt OK, men ett par regler gäller.
1. Det är helt förbjudet att fästa GoPro på utsidan av våra klubbflygplan! Detta oavsett hur den fästs. Om den skulle lossna så kan klubben och den enskilde piloten bli ekonomiskt ansvarig för eventuella skador. Det kan även ställa till skada på tredje man. Dessutom om den skulle lossna på banan så kan det skada andra flygplan eller fördröja en start/landning med KLM eller Gripen, något som knappast kommer att ses med blida ögon från våra grannar.
2. Om kameran fästs på insidan av rutorna så ska man vara försiktig så att man inte skadar dem. Dessutom ska man göra rent efteråt, då sugpropparna lämnar märken.
3. Fundera lite på vilka bilder du tar och hur de sprids. Det är OK att fotografera från flygplan, men det svenska regelverket säger att man ska vara försiktig med offentlig spridning, då detta kräver tillstånd från Försvarsmakten.
“För spridning av flygbilder, och liknande registreringar, från luftfartyg över svenskt territorium krävs tillstånd från Försvarsmakten, enligt 6 § lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation. Tillstånd ska ges om spridning kan ske utan att det kan antas medföra skada för Sveriges totalförsvar.
Däremot finns det inte längre något krav på förhandstillstånd för flygfotografering över någon del av Sverige, så länge inte höjd beredskap är anbefalld eller under annan tid som regeringen bestämmer med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap.
Det krävs således inte tillstånd i förväg för flygfotografering eller liknande registrering inom Sveriges territorium för närvarande, men alltid för spridning oavsett hur detta sker.”
GoPro har en sugpropp till sina kameror som enligt reklamen är testad upp till 150 mph. Men testad är en sak. Godkänd för att sätta på ett flygplan är en helt annan.
Det finns särskilda fästen för att montera kameror på utsidan av flygplan, men de bygger på att man lossar någon lämplig skruv på vinge eller skrov för att fästa kameran. Detta kan man göra på sitt eget experimentalklassat flygplan, men inte på klubbens flygplan eller ens ett eget som är normalklassat då det räknas som modifiering av flygplanet. Dessa typer av modifieringar får enbart utföras av auktoriserad tekniker och på underlag från flygplanstillverkaren.
För att underlätta för medlemmarna och för att minska risken för skador på flygplanen så funderar vi på att se till att det finns riktiga fästen för både kamera och iPad i våra flygplan. T.ex. så kan man byta ut platehållaren på styrspaken till en iPadhållare. Kravet på platehållare är numera borttaget för IFR flygning.
Som sagt var så uppmuntrar vi till att fotografera under flygning och sprida bilder till vänner och bekanta. Det är ett bra sätt att göra reklam, vilket klubben givetvis tjänar på. Men tänk efter före! Läs den här artikeln på Sportys som ger lite tips om hur man hanterar sin GoPro i flygplan.
Nu har LFK80 Fly-In slagit igen portarna efter en mycket lyckad dag, kväll och natt. I mitt korta tacktal på middagen så sade jag att “95% av en lyckad flygdag hänger på bra väder, men de övriga 5% på de som arbetat för att göra den bra”. Vädret kan man inte göra mer än be för, men arbetsinsatserna går det att lägga ner tid, svett och möda på.
Eftersom det nu inte finns någon mat som riskerar att stå och bli kall så tänkte jag gå in lite djupare i mitt tackande.
Först och främst tack till alla besökare som kom gående eller med bil. Det är för er som vi anordnar en sådan här aktivitet. Jag hoppas att ni njöt lika mycket som vi av det vackra vädret. Köerna till mat och toaletter verkade vara korta, parkeringen fungerade bra även om vissa hade svårt att hitta parkeringen på andra sidan vägen. Jag tror därför att alla besökare kunde koncentrera sig på flygplanen och uppvisningarna och njuta av en glass i solen. Trots konkurrensen med Stadsfesten så var det många som dök upp runt lunch. Vä räknar med ca 1500 besökare.
Sedan tack till alla flygande besökare. En Fly-In är ingenting utan besökande piloter och flygplan. Nu kom det mer än 30 maskiner och landade! Dessutom dök det upp inte mindre än 11 stycken Saab Safir som man kunde se i en stor formation över staden i slutet av dagen. Detta visar verkligen att vi lyckats marknadsföra oss mot flygsverige. Trots allt så var det motorflygets dag runt om i Sverige och vi konkurrerade därföpr med många klubbar om de flygande gästerna.
Jag vill rikta ett djupt tack till NuLink som stöttat oss från början. De ställde upp på vår arbetsmarknadsdag, de stöttade oss med reklamplats på den elektroniska skylten ute vid E4:an och de sponsrade första priset i vår utlottning, ett pröva-på-pass i Piper PA-28 eller Diamond DA-20. Linköping är verkligen Flyghuvudstaden och flygklubbarna är en del av detta. Linköpings Flygklubb kommer att fortsätta detta påbörjade samarbete med NuLink, Flyghuvudstaden och Aerospace Cluster Sweden.
Biltema och Saab ställde upp med sina uppvisningspiloter och flygplan. Biltema har med sina satsningar på veteranflyg förgyllt svenska flygshower de senaste åren. En amerikansk gäst på vår Fly-In utbrast förvånat när han såg Pers uppvisning, “Hemma i USA så svänger de bara lite när de visar upp veteranflygplan. Ingen vågar behandla en veteran på detta sätt”. Se och njut! Saab ställde upp med sin B 17 i flyguppvisningen samt en 39C Gripen i markutställningen. Dessutom fick vi låna avspärrningsutrustning för att kunna säkra av området. Tack för det!
Ingen flyguppvisning utan uppvisningspiloter. Linköpings Fallskärmsklubb inledde uppvisningen med ett formationshopp med sju fallskärmar och rökeffekter. Pär Cederqvist avslutade programmet med att visa upp Biltemas Spitfire Mk XVI. Det är inte för inte som han blev utsedd till Årets Flygare 2012 av KSAK. På söndagen gladde han dessutom oss som hjälpt till med att knuffa ut hans Spitfire ur hangaren med en improviserad uppvisning över Saab-fältet. Johan Sjöstrand har flugit B 17 i många år och på många uppvisningar. Det närmar sig dock byte och vi önskar Johan lycka till med nya arbetsuppgifter på Saab. Pelle Englund gjorde ett fint program i sin BA-11. Detta är det enda exemplaret i världen och hålls i utmärkt flygande skick. Niklas Eriksson och Curt Cronerud genomförde en välsynkad roteflygning i Saab Safir. Det är inte ofta man får se 60-åriga flygplan flyga avancerad flygning i förband. Ove Jonsson kom in i sista sekunden och genomförde ett vackert program i veteranklubbens Bulldog. Stort tack till er alla. Många av er skulle vidare till flyguppvisningar redan på söndagen.
Alf Ingesson-Thor fick tyvärr problem med motorn på sin Safir och hans uppvisning utgick i ett sent skede från programmet. Men det blir fler tillfällen att se Affe i luften.
Ett stort tack till vår uppvisningsledare Kjell Nordström. Tornet och kontrollen blev lugna bara av att höra att det var han som höll i trådarna under uppvisningen.
Företagen som ställde upp och visade sina produkter och tjänster på arbetsmarknadsdagen gav oss den ekonomiska grund som innebar att vi kunde erbjuda fri entré och fri parkering till alla gäster. Linköpings Universitet visade upp projekt inom flygteknik. Dessutom så gjorde man reklam för den kommande Masterutbildningen i Flygteknik som startas hösten 2013. LFK hoppas på ett tätt samarbete med LiU framöver. LuFF – Linköpings Universitets Flygförening, kommer att vara ett samarbetsorgan mellan LiU och LFK. Proavia visade upp sina specialistkunskaper i flygteknik. Man sponsrade dessutom Flygvapenmuseum så att deras HKP6 kunde flyga upp till Saab-fältet. Unmanned Systems Group visade upp en UAV för besökarna. Även om vi flygentusiaster slåss med näbbar och klor för att behålla bemannat flyg så är UAV:er en del av framtiden. Combitech samarbetar redan med LFK. Vi utbildar deras medarbetare i grundläggande flygteknik.
Tack till St Kors som lät oss hålla till i gamla Skywayshangarn med arbetsmarknadsdag och hangarfest på kvällen. Dessutom fick vi ställa in gästande segelflygplan och Spitfire.
Håkan Olsson reste över halva Sverige för att agera speaker under uppvisningen. Ett uppdrag som han genomförde med briljans. Det gäller att som flygdagsspeaker ha kunskap om flygplanen och piloterna som genomför uppvisningarna. Håkan är outsinlig källa av kunskap om allt som har med flygplan att göra. Det var kul att lyssna på hans och Per Cederqvists diskussion om varför däcken på en Spitfire blir slitna under starten och inte under landningen.
Tack till Heli Air Sweden som hela tiden flög upp och ner med en helikopter fylld med betalande passagerare som ville se Linköping från ovan.
Maten som serverades på kvällen kom från vår granne Restaurang Albatross. Som vanligt utmärkt och mycket bra service! Vi blev många på kvällen, men tack vare generösa portioner så räckte maten till alla gäster.
Tack också till de övriga klubbarna som var med och arrangerade Fly-In. De håller numera inte till i Linköping, men har starka band till Linköpings Flygklubb. Linköpings Fallskärmsklubb och Linköpings Segelflygklubb sålde slut på alla sina pröva-på-pass och tandemhopp. Det visar vilket sug det finns bland Linköpings flygentusiaster på att pröva på dessa aktiviteter. Malmens veteranflygklubb anordnad en Safirträff som uppskattades av alla Safirpiloter som kommit till Linköping. Tre stycken Safirer kom ända från Norge för att vara med.
“Japaner, japaner, japaner, överallt japaner”. För att travestera Sven Jerring så utmärktes vår Fly-In av massor av gula västar. Jag hade oroat mig för att vi inte skulle få ihop tillräckligt med personal, men skam på mig. Det dök upp betydligt fler än jag trott och alla kämpade för att de skulle bli en bra dag för besökarna.
Klubbarnas medlemmar slet med att grilla hamburgare, koka korv, grädda våfflor och servera glass, kaffe och läsk. Gert ställde upp med sin vagn och serverade olika varianter av brända mandlar. Nicke ledde samordningen av flygtrafiken med bravur. Då tornet hade stängt hela dagen så är det ett stort jobb att säkerställa att flygplanen anländer, landa och hittar till sina parkeringar på ett säkert sätt. Olle ledde bevakningsteamet som säkerställde att inga gäster kom för nära flygplan med motorn igång. Dessutom så hade våra besökare möjlighet att ställa frågor om flygteknik till de som kan allt om småflygplan.
Jag hoppas att jag inte glömt någon. Stort tack till alla som deltog i vår Fly-In. Utan er hade det inte blivit lika bra som det blev! Jag hoppas och tror på att det kan bli något liknande även 2014.
Se även LAE, Flyghuvudstaden och Corren.
3…2…1…Lift Off!
Nu närmar sig LFK 80 Fly-In med stormfart. Lördagen den 24 augusti, d.v.s. om mindre än två veckor, så är det dags.
I tisdags kväll så hade vi ett sista planeringsmöte med representanter från Linköpings Fallskärmsklubb och Linköpings Segelflygklubb. Det mesta är på rull. De flesta frågetecken är uträtade. Nu fattas det bara att vi får ett antal medhjälpare som hjälper oss att nå vårt mål.
LFK kommer att sköta mottagning av flygplan samt bevakning av området. Vi ska även ta emot besökare, dela ut program, sälja kaffe, kakor och glass. Kontrollera toaletter. Plocka upp skräp och ta bort fulla soppåsar. Visa upp vår klubbs verksamhet m.m. På fredag kväll så ska vi förbereda avspärrningar och utställningar. På söndag ska vi städa upp området. Detta kräver frivilliga insatser från medlemmar. Skriv upp era namn på listan på flygklubben.
En Fly-In eller flygdag är en chanstagning. Blir det dåligt väder så är det bara de riktiga fanatikerna som dyker upp för att titta på flygplanen som står kvar på backen. Men å andra sidan om vädret blir bra så kan det komma hur mycket folk som helst.
Vi har tagit höjd för ca 2000 personer, 300 bilar och ett trettiotal flygplan. Utrymmet, matförsäljningen och antalet toaletter är anpassade för denna mängd. Detta är också vad vi har beskrivit i vår ansökan för att få anordna en offentlig tillställning till Polismyndigheten i Östergötland. Får vi ihop så många så är i varje fall jag oerhört nöjd.
Programmet ser i varje fall på papperet mycket bra ut.
Vi startar redan på fredag kväll med en överflygning över invigningen av Linköpings stadsfest. Två stycken PA-28, två stycken DA-20 och en PA-18 med reklamsläp kommer att ca 17.55 flyga över invigningsplatsen i centrum. Jag ser gärna att medlemmar som är i centrum tar foton och film när vi flyger över som vi kan visa upp på lördagens Fly-In.
Tyngdpunkten ligger på att få allmänheten att prova på hur det är att flyga. Vi kommer att erbjuda prova-på-lektioner med motorflyg, segelflyg och tandemfallskärmshoppning. Vi har en helikopter från HeliAir Sweden som kommer att erbjuda korta rundflygningar över fältet. Vi har en flyguppvisning över lunchen med starka kort som Biltemas Spitfire, Saab B 17, Saab Safir, Scottish Aviation Bulldog, BA-11 och fallskärmshopp. Vi har utställande företag som Proavia och Unmanned Systems Group. Linköpings Universitet kommer att presentera sin nya Masterutbildning i flygteknik samt exempel på studenternas flygtekniska projekt. EAA kommer att visa upp pågående hemmabyggprojekt. ÖFS kommer att sälja flyghistorisk dokumentation och presentera Flygvapenmuseum. NuLink, Flyghuvudstaden och Aerospace Cluster Sweden kommer att presentera Linköpings samarbetsprojekt inom flygteknik.
Vi kommer att korv, glass, kaffe, läsk och kakor till försäljning.
Alla tre klubbarna kommer att presentera sig själva och rekrytera elever till vinterns utbildningar.
Sist men inte minst så kommer vi att ha ett lotteri. Första pris är en pröva-på-lektion i en PA-28 eller DA-20. Andra pris är ett presentkort på pröva-på-lektion med segelflyg. Tredje pris är en rundflygning med HeliAir Swedens helikopter. Dessutom lottar vi ut tröstpriser med saker från Disney Pixars senaste film “Flygplan”. Jag har skapat en Facebookgrupp kallad LFK80 Fly-In. De som gillar denna grupp och delar med sig av länken dit kommer att få en gratislott. man visar upp att man delat med sig av länken på sin mobiltelefon eller liknande hos någon av klubbarnas bord där även lotterna kommer att säljas. Övriga får köpa lotter för 10 kr/st. Dragning kommer att ske efter flyguppvisningen, ca 13.00. Jag ber alla medlemmar att dela denna länk på sitt Facebookkonto och uppmana alla kompisar att göra det samma. På så sätt får man snabbt ut ett budskap på Internet.
På kvällen kommer vi att ha en liten hangarfest där de som jobbat med festen eller flugit uppvisning kommer att bjudas in. Alla andra som är intresserade betalar 150 kr/person. Öl och vin kommer att finnas till försäljning.
Har besökare och gästande piloter en trevlig dag så har vi ett bra utgångsläge inför kommande år. Försvarsmakten håller ibland flygdagar i stor skala på Malmen och dessa år ska vi inte ens försöka konkurrera, utan i stället visa upp oss där. Men de år då inget anordnas på Malmen så kommer årets Fly-In att förhoppningsvis visa på att det finns ett uppdämt flygintresse hos allmänheten i Linköping med omnejd. Nästa gång kan vi sikta lite högre!
Planering |
Linköping City |
ögonblicket, ungefär ”this is really happening”. Dock ingen möjlighet att fundera på annat här inte, fokus på det som ska göras. Upp i luften och en högersväng stigandes till 1500 fot och vi är snart på kurs mot Hovetorp. Tornet skickar oss vidare till Östgöta så fort vi nått 1500 och vi ropar upp och begär klarering. Vi får klart upp till 4500 fot men upptäcker snabbt att vi nog får hålla oss på runt 2500 för att gå under moln. Väl uppe på cruise så låter jag min co-pilot till lika autopilot John ta över spakarna och han för oss enligt färdplanen mot Kristianstad.
Final bana 17 ESMS |
Marshalling |
Final bana 23 EDAY |
Parkerade EDAY innan avfärd mot EDCP |
Picnic vid museet |
Sovjetisk ubåt |
I USA så har Disney Pixar samarbetat med allmänflyget och gjort reklam för den nya filmen “Planes” på många flygshower med uppvisningar av “Dusty Crophopper”. En lätt maskerad AT-301 Air Tractor.
Dusty har en dröm om att inte bara vara en vanlig ogräsbesprutare, utan han vill ställa upp i de stora flygtävlingarna. Vi får se hur det går, men känner jag Disney rätt så kommer nog drömmen att besannas.
Jag tyckte att detta var ett lysande sätt att göra reklam för flygning för den yngre generationen och kontaktade därför Disney här i Sverige. De gillade mina idéer och nu kommer vi att ha ett samarbete under hösten fram tills dess att filmen har premiär.
Till att börja med så kommer vi på vår Fly-In den 24 augusti att göra reklam för filmen. Vi kommer också att ha en utlottning av flygpass. Första priset är skänkt av NuLink, Flyghuvudstaden och Aerospace Cluster Sweden, d.v.s. Linköpings kommun olika samarbetsorgan för svensk flygindustri. Det priset kommer att vara en pröva-på-lektion i en PA-28 eller en DA-20. Andra pris kommer att vara en rundtur i en av Heli Air Swedens helikoptrar över Linköping. Sedan kommer vi att dela ut tröstpriser skänkta av Disney med kopplingar till filmen “Planes”.
I Sverige kommer “Planes” ha premiär den 27 september. För flygklubbarna i Linköpings medlemmar så kommer det att finnas en chans till förhandsvisning av filmen. Planen är att detta sker den 22 september. Jag kommer att komma ut med mer information om vad som gäller för denna visning samt hur man får tag på biljetter. De som ställer upp och arbetar på vår Fly-In kommer givetvis att få förtur till biljetterna.
Kom ihåg att inuti alla vuxna tråkmånsar så finns ett litet barn som fortfarande har tron på att allt är möjligt! “The sky is not the limit”!
LFK är en av få svenska flygklubbar med ett FTO (Flight Training Organisation) certifikat som bl.a. innebär att vi får genomföra IR (Instrumental Rating)-utbildning. LFK är också den enda flygklubben i Sverige som har en simulator som är certifierad för att användas i utbildningen. En elev som tar sitt IR-certifikat hos oss får tillgodoräkna sig upp till 20 timmar i simulator som en del av de 50 timmar som krävs för att få ett IR-certifikat. Det sänker kostnaderna för ett IR-certifikat med ca 20.000 kr. Men dessutom anser våra instruktörer att det ökar kvaliteten på utbildningen. Detta är en mycket stor fördel för LFK som gör att vi kan garantera en kvalitet på utbildningen likvärdig med de större professionella flygskolorna.
Simulatorer må ha sina brister och flygkänslan i dem är inte alltid den bästa. Men de är mycket bra att träna t.ex. procedurer för instrumentinflygningar. När du under ett flygpass i luften kan genomföra tre ILS-inflygningar så kan du i en simulator på samma tid hinna med sex. Du slipper trots allt lägga ner tid på att starta upp flygplanet, taxa ut till banan m.m. En simulator ska med andra ord inte ersätta flygning i luften, utan se till att flygningen i luften blir så effektiv och bra som möjligt. Att förbereda sig på en NDB-inflygning genom att bara läsa i en bok är inte det lättaste. Att få det förevisat i en simulator är mycket mer effektivt. Där kan dessutom läraren bättre övervaka hur eleven agerar och ge goda tips och råd.
I en simulator kan man dessutom träna det som man inte vill göra i luften. T.ex. brand i motorn. LFK har vid ett antal tillfällen genomfört särskilda utbildningar i allmän nödträning, vilket de flesta PPL-piloter mycket sällan får möjlighet till. Under en PPL eller IR-utbildning i luften tränar man motorbortfall och bedömningslandningar. Men hur gör du vid t.ex. ett elfel, en trasig vakuumpump eller en kursindikator som helt plötsligt visar fel?
Vår simulatorn är FNPT (Flight and Navigation Procedures Trainer) Level I certifierad. Därmed så är den godkänd enligt EASA:s regelverk att använda för flygutbildning. Den är tillverkad av företaget Simprod i Kalmar.
I ett tidigare inlägg så tog jag upp konsekvensen av ökade myndighetskostnader som påverkar flygtimpriset och hur det kan påverka flygtidsuttaget och därmed också flygsäkerheten på ett negativt sätt. Tyvärr så finns samma trend för vår simulator.
För att simulatorn ska få användas i utbildningen och tillgodoräknas för att en elev ska få ett IR-Certifikat så måste simulatorn inspekteras och godkännas av Transportstyrelsen. Tidigare har denna inspektion skett årligen och kostnaden har legat på ca 10.000 kr per år. I år har denna certifikatkostnad ökat till 30.000 kr per år, men inspektionen ska bara ske vart annat år. I praktiken innebär detta alltså en tredubbling av den årliga administrativa kostnaden, men en sexdubbling av certifieringskostnaderna!
Detta har resulterat i att LFK tvingats höja timkostnaderna för simulatorn från ca 1000 kr/h till ca 1100 kr/h (med instruktör). Alltså en 10% kostnadsökning bara beroende på administrativa avgifter! För en stor skola med full beläggning på simulatorerna så hade det kanske inte fått så stora konsekvenser. Men för en klubb som LFK, där en simulator inte på långa vägar när nyttjas dygnet runt, så är det en markant höjning.
Styrelsen har funderat på alternativa lösningar i framtiden. En radikal sådan är att inte längre certifiera simulatorn. Då får den inte längre tillgodoräknas i flygtiden för ett IR-certifikat. Alltså måste fler timmar utföras i luften, vilket skulle öka kostnaderna för ett IR-certifikat. Givetvis kan fortfarande simulatorn användas för utbildning. Det är många flygklubbar som använder sig av t.ex. Microsoft Flight Simulator för detta ändamål. Detta är dock ett steg som vi inte är villiga att ta utan lösningen blev att ta ut en större kostnad för varje simulatortimme. Vi tycker att simulatorn är ett bra utbildningshjälpmedel och att den ökar flygsäkerheten!
Den stora frågan är dock om dessa kostnadsökningar i slutändan verkligen ökar flygsäkerheten? På LFK:s Facebookgrupp så har vi diskuterat skillnaderna mellan kostnaderna för att förnya ett körkort och att förnya en flyglicens. Det är trots allt Transportstyrelsen som hanterar bägge typerna av dokument. Se även den här diskussionen på Flygtorget.
Vad är det då i praktiken som resulterar i skillnaderna? Är det så mycket mer handläggning? De praktiska kostnaderna i form av PC (Proficiency Check) alternativt träningsflygning med instruktör och läkarundersökningar är ju redan betalda av piloten. Eller är det bara myndighetens overhead som slås ut på varje certifikat och med få piloter jämfört med antalet bilister så blir kostnaden stor per utfärdat papper.
Självklart så ska kostnaderna för varje certifiering bekostas av den som äger och driver en simulator, men frågan är om Transportstyrelsens myndighetskostnad verkligen ska slås ut på varje nyttjare. För en pilot som flyger för ett stort kommersiellt flygbolag och har en bra månadslön så kanske certifikatkostnaden inte är så blodig, men för en privatflygare som har flygning som en hobby så innebär ökade certifikatskostnader att man måste dra in på något annat. Detta annat blir allt för ofta flygningen i luften.
Om färre klubbar har möjlighet att genomföra IR-utbildning så kommer det att resultera i att färre piloter tar IR-certifikat. Att kunna på ett säkert sätt flyga med instrument är nyttigt för alla piloter. Även en PPL-pilot med VFR-certifikat kan hamna i dåligt väder. Färre piloter med IR-cerifikat innebär en riskökning. Utvecklingen måste gå åt andra hållet. Fler piloter måste motiveras till att genomföra nödträning och instrumentutbildning för att i slutändan bli bättre piloter. Endast så förbättras flygsäkerheten i praktiken. Simulering är ett bra verktyg i dessa utbildningar.
LFK har begärt en specificering till varför kostnaderna ökat så markant, men ännu inte fått något svar från Transportstyrelsen.
Översta bilden fotograf: Robin von Post
“Varför flyger jag?”, den frågan har säker många piloter fått från sin omgivning och säkerligen ställt sig själv en eller två gånger. Det kostar pengar och utsätter en för risker som det krävs träning för att kunna bemästra.
Vissa flyger kanske för att det ger en status och för att imponera på sina kompisar och flickvänner, andra för att det är bra för ens yrkesmässiga verksamhet. Men många gör det bara för att det är en del av ens livsstil.
En liknande fråga kan ställas inför alla andra typer av aktiviteter när en människa utmanar sig själv och naturens krafter? Varför bestiger en bergsklättrare ett berg? Svaret blir oftast, “för att det finns där” och för att bevisa att han eller hon kan.
Denna fråga gäller heller inte bara människor.
Titta runt i naturen och se den vanliga fiskmåsen. En skränande varelse som slåss om matrester på soptipparna. Störig och onödig i mångas ögon, men en utmärkt flygare. I timmar kan de hänga bakom fartyg och med minimal energiåtgång sväva på vindarna för att se om fartygets propellrar fått fiskar att komma upp till ytan. Flygning för dem är inget de behöver tänka på, lika lite som vi behöver fundera på hur man håller balansen när man går på marken. Fokuset för en fiskmås ligger på att hitta mat, inte att flyga.
Jonathan Livingston Seagull är just en sådan fiskmås. Men inte som alla andra. Han upptäcker att det finns en djupare mening med livet. Viljan att uppnå perfektion. Att bli den ultimata flygaren.
“The wind was a monster roar at his head. Seventy miles per hour, ninety, a hundred and twenty and faster still. The wing-strain now at hundred and forty miles per hour wasn´t nearly as hard as it has been before at seventy, and with the faintest twist of his wingtips he eased out of the dive and shoot above the waves, a grey cannonball under the moon.
He closed his eyes to slits against the wind and rejoiced. A hundred forty miles per hour! And under control! If I dive from five thousand feet instead of two thousand, I wonder how fast…
His vows of a moment before were forgotten, swept away in that great swift wind. Yet he felt guiltless, breaking the promises he had made to himself. Such promises are only for the gulls that accept the ordinary. One who has touched excellence in his learning has no need of that kind of promise.”
Kanske är det här som kärnan i flygglädjen finns? Att testa sina gränser. Att bli bra och med tiden bättre på något. Det finns alltid något som man kan förbättra. Finslipa landningar, navigering, precision i instrumentflygningen m.m. Det är när man övervinner svårigheterna som lyckokänslan kommer. När flygtrimmen väl finns där så är det inte längre bara en pilot som flyger ett flygplan. Flygplanet är en del av en själv. Man tänker på vad man vill göra, inte hur man gör det.
“When Jonathan Seagull joined the Flock on the beach, it was full night. Hi was dizzy and terribly tired. Yet in delight he flew a loop to landing, with a snap roll just before touchdown. When they hear of it, he thought, of the Breakthrough, they´ll be wild with joy. How much more is there now to living! Instead of our drab slogging forth and back to the fishing boats, there´s a reason to life! We can lift ourselves out of ignorance, we can find ourselves as creatures of excellence and intelligence and skill. We can be free! We can learn to fly!”