Piiip Piiip Piiip! En kort blick till mobilens klocka visar att det är kl. 5 på morgonen. Normalt är det ingen tid man gillar att stiga upp vid, men på tisdagen den 20 Maj var det annorlunda. Allt gick hur enkelt som helst! Först en snabb dusch, sen frukost och bara några minuter efter det satt man på cykeln i riktning mot flygklubben. Där väntade redan 50 person som tänkte med LuFF göra en resa som så aldrig har funnits förut. Idag var det faktisk dags att resa till Berlin för att besök en av Europas äldsta och största flygmässor, kallad ”Internationale Luftfahrt Ausstellung” (ILA).
Efter en kort närvarocheck och lite inledning var det dags för hela gruppen att gå till flygplanet som startklart väntade på oss framför Skywayshangaren. Eftersom man knappast får in 50 personer i LFKs små Pipers och så bestämde sig LuFF helt enkelt att använder en av SAABs Corporate flygplan, en SAAB 2000. Ärligt talat känns det lite speciellt att hyra ett flygplan i den här storleksordningen, speciellt när man kollar till kostnaderna! Men med hjälp av sponsring från SAAB, Aerocluster Sweden (Nu-Link) och företaget Etteplan blev det möjlig att sänka flygpriset för studenterna så mycket att det inte var några problem att få flygplanet fullt.
Framför vår fina SAAB 2000 var det först dags att ställa upp sig för ett gemensamt gruppfoto innan vi började att borda flygplanet. När alla var på plats stängde vår flygvärdinna Nina dörren så att Håkan och Bengt, som flög oss den dagen, kunde starta både motorerna. Bara några minuter efter det stod flygplanet på bana 11 och lyfte exakt kl. 7 från Linköping.
Efter vi stigit genom några små stratusmoln som hade bildas under morgonen började Nina servera oss te och kaffe. Redan på marken märkte man att de här passagerarna var lite speciella. De 40 unga ingenjörerna och flygteknikerna kollade i alla luckor och hörn som fanns på flygplanet och diskuterade flygplanskonstruktion och förförande under flygningen allt eftersom nya saker upptäcktes. De flesta har redan hört mycket om SAAB 2000 i deras undervisning på Linköpings Universitet eller på Anders Ljungstedt Gymnasium och därför var hela flygningen med det här flygplanet extra intressant.
Jag däremot var upptagen med att svara på Zenaidas 1000-tals frågor! Hon var Correns journalist som vi tog med på resan så att hon kunde berätta för Linköping om att flyg har en framtid i Linköping och att det finns massa unga som tycker om det. Hennes artikel och många bilder hittar ni här.
Nästan obemärkt började flygplanet sjunka mot Berlin. Förbi min gamla flygplats Strausberg öster om Berlin svängde vi, efter 1 timme flygning, in på final för bana 25R som tillhör Schönefelds flygplats (EDDB). Vi taxade förbi den nya terminalen, som efter flera års försening fortfarande inte är färdigställd, till en uppställningsplats ute på rampen. Här väntade redan en buss på oss och jag fick från rampagenten en bunt boarding cards så att vi skulle slippa att checka in när vi kom tillbaka.
Strax efter vi lämnade det gamla terminalen var vi på väg med shuttle-bussen till ILA-området som ligger på den nya sidan av flygplatsen. Här fick alla sina biljetter och bara några minuter senare var alla inne och gick genom utställningen. Nu fanns det massor att se. De elever som pluggar till helikoptertekniker styrde direkt till de flertalet helikoptrar som EADS och militären presenterade. Många av LiUs studenter kunde inte vänta att spana in Airbus nya A350 och A380 som båda var på plats. Erik och Marcus undersökte omgående en Grobs G120 TP och kanske drömde om vi kunde ersätta LFKs Pipers med ett sådant flygplan!? Men ja, ibland får man drömma lite.
Jag däremot gick genom alla utställningshallar och besökte några tyska universitet som presenterade sig på mässan för att lär mig lite mer om deras Flygmasterprogram och för att ser hur vi med LiUs nya Flygmasterutbildning ligger till. Kort därefter blev det dags för LiUs internationella studenter att presentera deras flygplansdesignprojekt framför en branschkunnig publik. Under ledning av deras lärare Patrick Berry (SAAB) och i samarbete med Price Induction, ett franskt jetmotorföretag, har studenterna undersökt hur jetmotordrivna två- till fyrsitsiga general aviation flygplan kan se ut och vilken prestanda man kan förvänta sig.
Bara några minuter efter presentationen väntade nästa punkt på LuFFs agenda. Ett möte med FMVs generaldirektör Lena Erixon. Här presenterade vi LiUs flygutbildning/-forskning och diskuterade lite hur samarbetet mellan FMV, universitetet och Anders Ljungstedts gymnasium kan bli förbättrat.
När vi kom ut från mötet var flygshowen full på gång och vi fick chansen att se Airbus nya militärtransport A400 och den berömda Patrouille Suisse med deras sex Northrop F-5E Tiger II flyga.
Efter en lång och solig dag med 27 grader celsius i skuggan blev det kl. 18 dags att åka tillbaka till terminalen. Alla tog njutande chansen att äta och dricka lite innan Bengt, Håkan, och Nina var klara med förberedelserna inför flygningen tillbaka till Linköping. När bussen stannande framför vårt flygplan fanns det en liten röd matta som visade vägen till flygplanets trappa. En sådan service hade studenterna inte förväntat sig, men vad gör inte LuFF för att nöja sina kunder. Eller hur!?
När flygplanet började taxa till bana 07L blev det lite tyst i kabinen. De flesta var nu uppenbarligen rätt trötta och några började att somna. Men det ändrade sig omgående när vi var uppe på cruisehöjden! Efter flygningen till Berlin och under mässans gång har SAABs besättning kanske konstaterat att ett flygplan full med flygnördsungdomar uppenbarligen inte är några vanliga kunder så bestämde sig Håkan och Bengt att öppna dörren till cockpiten så att studenter kunde gå fram och lära sig mer om flygplanet och vad man gör där framme hela tiden. För många var det faktiskt dagens prick över i:et och kl. 22 lämnade 50 lyckliga studenter, elever, och lärare vårt flygplan i Linköping igen och åkte hemåt.
För mig var det dags att tacka besättning för en underbar resa med SAAB och att tillsammans med Erik och Marcus släpa de sista studenterna från flygfältet.
När jag kom hem gjorde mitt mobil igen Piiip Piiip Piiip, men den här gången var det inte klockan som ringde utan min mailbox med meddelanden från studenter och elever som tackade för en underbar och unik dag i Berlin. Fint att veta att det finns kanske 40 fler unga som brinner för flyg nu!
Der Reiseleiter
Jörg