Ny motorflygchef

Som en del i LFK:s nya inriktning att gå mer mot att vara en klubb baserad på medlemmarnas stöd så förändras flygchefsrollen. William slutar och ersätts av Nils-Erik Peterson som kommer att jobba som motorflygchef. Han tillträder fr.o.m. den 1 juli 2013. Men först en liten presentation.

Hejsan!

Från och med den första juli i år har jag fått förtroendet att agera som motorflygchef för Linköpings Flygklubb. En kortare presentation följer här.

Född och uppvuxen i Varberg där jag tillbringade mycket tid på Getteröns flygklubb. Då min far var flyglärare på sin fritid och min mor hans första kvinnliga elev blev flygintresset präglat från fösta stund. Min första tur i en PA-28 fick jag vid tre veckors ålder då vi åkte till Lund och hälsade på Mormor. Efter några år i flygvapnet som reservofficer inom STRIL så bar det av till USA för att ta CPL och flyglärarcertifikat. Där stannade jag och arbetade som flyglärare tills jag fick ihop timmar nog för en ATPL. Hem till Sverige och läste in ATPL-teorin och sedan sökte jag flygjobb. Det var 1989-1990 samtidigt som det var en rejäl lågkonjunktur och Linjeflyg lades ner. Det blev till att läsa på LiTH till en MSc i Datavetenskap istället. Från 1996 har jag arbetat på SAAB i diverse roller. Sedan 2006 som chefsingenjör för Gripen.

På Saab har jag även funnit min hustru, Therese, och vi har fått två söner som vi gör vårt bästa för att väcka ett flygintresse hos.

Flygmässigt så flyger jag privat för att det är roligt, mest av allt tycker jag om att åka iväg med familjen eller vänner på långresor. Genom åren har resor i PA-28 till bland annat Nordkap, Färöarna, Tartu, Paris, Loiredalen, Normandi, Farnborough, Duxford och Prag berikat mycket. Sedan vi fått barn har vi gjort många resor till släkten i främst Varberg och Hälsingland.

För mig är det viktigt att vi har pålitliga, stabila och roliga flygplan som vi som klubbmedlemmar kan nyttja med hög konfidens och säkerhet för allt från skolning, kortare turer runt Linköping till rejäla resor i Europa.

Att bli motorflygchef på LFK och att ha förmånen att att verka för klubbens bästa känns som en hedervärd uppgift som jag känner stor entusiasm och energi inför.

/Nicke

Stort tack till William för ditt arbete för LFK genom åren!

P.S: Styrelsen har presenterats i ett tidigare inlägg.

Rally

En av de mest klassiska aktiviteterna för en flygklubb är att anordna ett årligt flygrally. Då menar jag inte att tävla i vem som åker fortast, utan att med et antal av klubbens flygplan tillsammans resa ut i Europa.

Sture skickade mig ett antal reseberättelser i PDF-format. Eftersom det är inscannade texter innan datorerans ankomst i historien så har jag lagt upp dem på vår hemsida. Det är ganska så stora filer, men mycket läsvärda.

För ett par år sedan så gav sig ett par LFK-medlemmar sig sjutton på att besöka alla flygplatser i Sverige. Jag ska försöka gräva lite i LFK arkiv för att hitta historier från dessa resor.

Så vitt jag vet är inget LFK-rally inplanerat i år. Men varför inte försöka få till ett till nästa år? Det krävs en hel del planering. Skönheten med ett rally är att även oerfarna medlemmar kan åka med. Alla deltar i planeringen och har man dessutom ett par förare med IR-bevis i gruppen så blir man inte fast på grund av dåligt väder under flygperioden.

Det är bra att ha ett kul årligt mål med sin flygning. Själv så är jag lite sugen på att åka till England och hälsa på min syster. Ett annat av mina mål är att flyga ner till någon av de stora flygutställningarna eller en europeisk flygshow. Ett par av mina kompisar hyrde ett slott i Frankrike och en minibuss en vecka och besökte vingårdar i området. Inte så dyrt som man skulle kunna tro om man delar kostnaden.

Har du egna erfarenheter som du vill dela med dig så skicka in det till ”kontaktenred”. Kanske är du t.o.m. sugen på att dela med dig på någon klubbkväll under hösten/vintern? Bästa sättet att skapa framtida resor är att få nya medlemmar intresserad. Har du planer på att resa utomlands och vill ha resesällskap så kan du söka kontakter via klubben.

Se även LAE:s inlägg om ”The International West Coast Air-Rally”.

Simulatorflygning

Det blev en hel del sista-minuten-avhopp, men tre tappra själar lystrade på kallelsen att få flyga Viggen på F 11 museet på Skavsta. Jag och Ohlén tog SE-KII från klubben och flög över till Skavsta. Fredrik valde att åka bil. Det blev en trevlig tur där av meteorologen utlovade CB och åskskurar lyste med sin frånvaro.

På Skavsta parkerade vi vid platta 5 (som inte är utmärkt med skyltar). Det var en hel del intressant trafik i närområdet, bl.a. en av Flygvapnets HKP 16 Blackhawk. Vi blev insläppta till museet via en av hangarerna och slapp därför ta den långa vägen via ankomstterminalen. Hur vi sedan skulle ta oss ut till flygplanet igen fick bli en senare historia. Först gick vi upp till FFK för att anmäla vår landning, men där var det helt helgstängt.

Jag hade bokat simulatorn mellan 11.00 och 15.00. tanken var att vi skulle vara ca åtta som fick flyga 30 minuter vardera, men nu blev vi tre som fick flyga 60 minuter var i stället. Simulatorn kostar 150.- per 30 minuter. Jag hade dock missat att man skulle betala kontant, så vi fick skramla ihop alla pengar vi hade. Hellre flyga än fika, så vi var rejält hungriga när vi åkte hem!

Simulatorn består av framkroppen från en SF 37 Viggen, Urban 58. Den har tre stycken skärmar framför sig som visar omvärlden. Utöver SF 37 Viggen så har museet en tvåmotorig Cessnasimulator med en halvdom framför kabinen. Se bilden ovan.

Hur var då simulatorn att flyga?

Tyvärr så var inga instrument i kabinen inkopplade och head-up bilden presenterades på skärmen framför simulatorn. Som motor i simulatorn användes X-Plane. Jag tyckte att själva aerodynamikmodellen var okänslig. Head-upbilden var en smula svår att se om man tittade genom frontrutan. I stället skulle man sitta högt för att se bilden, vilket försvårade en del vid landning. Spakkrafterna var höga och man fick hela tiden trimma. Då head-up bilden presenterades i knop och fot så var det svårt att avgöra vilken fart man hade. Normalt flyger man viggen på anfallsvinkel i låga farter och Mach i höga farter, men dessa värden presenterades inte.

Men kul var det!

Vi började med start på Skavsta. Upp i luften för identifiering av en B-52 som flög på 30.000 ft mot Gotland. Efter studs på Vidsbybasen var det stigning för att identifiera ett tvåmotorigt civilt passagerarflygplan. Någon variant av Boeing, men eftersom jag är så dålig på civila kärror så vet jag inte riktigt vad det var. Civila flygplan är som kineser. Alla ser likadana ut! 😉

Efter det blev det landning med reversering på Skavsta och byte till nästa villige testpilot.

Mellan flygningarna så testade jag den civila tvåmotoriga Cessnasimulatorn. Grafiken var här betydligt tydligare att se. Vi startade i Seattle och flög omkring över en mycket detaljerad stad. Efter själva starten betedde sig aerodynamikmodellen lite ryckigt, men efter ett tag så kändes det bra. Det var svårt att trimma ut spakkrafterna i tippled. Men trots det gick det bra att flyga och att landa.

Andra passet flög vi från Salzburg i Österrike. Start och utflygning mellan dalarna i bergskedjan. Sedan landning med passage tätt över husen i skymning. Tjusigt!

Hur var då denna simulator jämfört med den AJS 37 Viggensimulator jag testade för två veckor sedan i Söderhamn? För det första har simulatorn i Söderhamn en betydligt större bildskärm. I stället för tre små skärmar finns en dome på ca 40 m2 som man visar omvärlden på. Sedan jobbar man på att få alla instrument fungerande i simulatorn på F 15. Men det är långt till Söderhamn, så för de som vill flyga Viggen i Östergötland så är det museet i Skavsta som gäller. Som bonus finns ett mycket trevligt flygmuseum över spaningsflyget i Sverige.

Hemresan gick utan problem. Vi lyckades smita ut på platta 5 igen via hangaren. En smula kyttigt i luften efter all termik och åskmoln. Allt som allt en bra dagstur. Varför sitta och tråka i bil när man kan ta en trevlig flygtur till ett trevligt ställe? Två flugor i en smäll. Fler liknande resor kommer därför att anordnas. Jag är personligen lite sugen att åka över till Gotland och besöka flygmuseet på Bunge.

Stort tack till våra instruktörer på Skavsta som tog väl hand om oss!

Fler bilder finns som vanligt på Facebook!

Precisionsnavigering

Precisionsflygning består av två grenar. Landningstävling har vi redan tagit upp. Den andra grenen är precisionsnavigering.

Förra onsdagen (5 juni) så hade vi medlemskväll med genomgång av hur man tävlar i precisionsnavigering. Två av våra rutinerade medlemmar som deltar i tävlingar och som även ska deltaga i årets SM stod för teoriutbildningen.

Precisionsnavigering består av ett planeringsmoment och ett utförandemoment. Planeringen startar klockan 00:00. Man ska komma till salen där planeringen genomförs 5 minuter innan och har rätt att gå in 3 minuter innan. Det genomförs kontroll för att säkerställa att man inte har några elektroniska hjälpmedel. Här är det navskiva och E6B kalkylator som gäller!

Man har 30 minuter på sig att göra en navigering där man får en rutt med punkter och avstånd mellan punkterna. Sedan ska man beräkna färdvinklar, magnetisk kurs med vindupphållning (baserat på önskad TAS som ska ligga mitt i envelopen för aktuell flygplanstyp, PA-28 vanligtvis 80 kts samt vind som anges på dörren när man kommer in), Ground Speed och Time on Leg. Denna beräkning lämnas in och poängbedöms.

Därefter får man ut datorberäknade värden och har ytterligare 30 minuter på sig att preparera kartan. Till sin hjälp får man ha ett rutnätspapper med tidslinjer för olika Ground Speed. På banan finns det brytpunkter som är markerade med bokstäver. Dessa skall passeras rakt över och man får straff för tidsfel > 5s. Noggrannheten på kartan ger inte möjlighet till bättre än +-2-3 s. Sedan finns det hemliga brytpunkter som anges med tecken på marken. Dessa skall man pricka in på kartan under flygning. Slutligen har man med sig ett antal foton som på objekt som man ska hitta från luften och markera in på kartan.

Klockan 01:15 så ska man starta från banan. Sedan gäller det att passera startlinjen vid en viss tidpunkt. För att försvåra det hela så har man ett antal hemliga tidkontroller som ska passeras +-0,5 nm fel. Det innebär att man kan ligga lite fel under navigeringen bara man prickar in de hemliga kontrollerna rätt. D.v.s. ett visst inslag av tur utöver skicklighet! Med sig i flygplanet har man en GPS-logger som används för att föra över flygningen till tävlingsledningens dator.Det är inte som förr att det står kontrollanter ute på marken vid varje punkt. Bra, då det gör att tävlingarna kräver mindre personalresurser!

Lektionen avslutades av att vi elever fick göra en planering. Först så fick vi beräkna kurs och fart och sedan rita in det på karta. Inte helt lätt då vi nog alla glömt bort hur man använder en E6B.

Det finns GPS-logger att låna på klubben. Tanken är också att skapa ett antal träningsbanor som intresserade kan få nyttja.

En bra kväll! Samma kväll passade vår blivande motorflygchef, Nils-Erik Peterson att visa upp sin nyanskaffade PA-28 Turbo Arrow, D-ENGM allmänt kallad ”Günther Martin”. För att fira detta bjöd han på grillad korv.

Visning av ”Günther Martin”

Det är aldrig för sent att börja tävla. Måndagen den 17 juni går den fjärde deltävlingen i klubbens landningstävlingsserie av stapeln.

OBS: klubben har som policy att bekosta en medlems första tävling utanför klubbens regi, s.k. ”debutanttävling”. D.v.s. flygtiden som går åt under själva tävlingen, inte till eller från tävlingsplatsen.

Tack till Lars Östling och Torbjörn Ohlén för genomgången. Dessutom lycka till på SM!

Debatt: Klubbmärken

Vid mitt besök på Stegeborg förra veckan så noterade jag en sak. Våra klubbflygplan är helt anonyma! Andra klubbar har ofta någon typ av klubbmärke eller text som talar om var flygplanet hör hemma. För våra flygplan så ska man vara mycket kunnig och känna igen registreringen eller fråga piloten. Jag tycker att det är synd att så många flygplan och piloter från LFK deltog i Stegeborg, men ingen av besökarna märkte det. Massor av gratisreklam som klubben missade med andra ord.

Men vad ska vi ha för markering på våra flygplan?

Enklast är att ha en text med ”Linköpings Flygklubb” på sidan av flygplanen. Jag såg en maskin på Stegeborg från Västerås FK som hade just detta. Enkelt och lätt att se. Även den oinvigde förstår var den kommer från.

Västerås FK Cadet (bakom alla coola LFK-piloter)

Ett annat är att måla vår klubblogo på motorhuven eller fenan. Problemet som jag ser med detta är att vår klubblogo är ganska så anonym. LFK kan stå för vad som helst. Det finns t.ex. ett LFK till i Linköping, Linköpings Fallskärmsklubb. LFK kan också vara Lidköpings Flygklubb. Jag tog upp detta i ett Facebookinlägg och responsen blev blandad. En del ville gå tillbaka till vårt förra märke, medan vissa ville behålla det nuvarande.

På bilden ovan så ser ni våra klubbmärken genom åren:

1933. KSAK logo med texten Linköpings Flygklubb. Antagligen var det för att visa den starka anknytningen till riksförbundet. På den tiden fanns det få klubbar och de var små, så det gällde att stå enade.

1952: Inspirerade av den växande flygverksamheten och civila flygbolags märken.  Framför allt misstänker jag att det är Pan Am som gett inspiration till märket. Skulle också kunna vara inspirerat av Detroit Red Wings klubbmärke, men det finner jag en smula mindre sannolikt.

1963: En smula kubistiskt. Kanske det låg i tiden med en växande konstnärlig Flower Power rörelse? Det enda som jag hittat som skulle kunnat inspirera var gamla F 12 divisionsmärke. L stod där för den 12 flottiljen.

1973: Lite ”Fem myror är fler än fyra elefanter” över detta märke. Populärt barnprogram på den tiden. Jag skulle dock vilja tro att det är seriefiguren ”Fritz von Flaxen” från den saligt insomnade serietidningen ”Pilot” som stod som förebild. Enda problemet med denna teori är att ”Fritz” dök upp i ”Pilot” först 1976. Men LFK kanske var en föregångare även då?

2007: Vårt senaste byte. Lejonet är Linköpings stadsvapen och vingarna ger koppling till flygverksamhet. Inte alls dumt egentligen, men som sagt var lite för anonymt.

Mitt förslag är följande:

Vi behåller klubbmärket som det är! Möjligtvis renritar det en smula då jag tycker det översta vingparet inte riktigt passar in. Detta duger alldeles utmärkt som t.ex. blazermärke. Men för klubbmärke på flygplan och på väggen på vårt klubbhus så skulle jag vilja lägga till texten ”Linköpings Flygklubb” i en cirkel kring märket samt årtalet 1933 för att visa att vi är en av Sveriges äldsta klubbar. Det passar dessutom extra bra nu när vi fyller 80. På planen skulle jag dessutom på sidorna lägga till texten ”Linköpings Flygklubb” så att det tydligt syns var de kommer från.

Det vore trevligt om vi kunde få ett samlat beslut om detta i närtid för att märka upp flygplan och klubbhus lagom till vår Fly-In den 24 augusti.

Vad tycker ni? Kolla runt på de övriga KSAK-klubbarnas hemsidor och titta på deras klubbmärken för inspiration.

Debatt: Flygning Vid Okontrollerad Flygplats

Undertecknad besökte landvägen den mycket trevliga tillställningen som MAF anordnade på Stegeborgs flygfält (ESVE) på nationaldagen. Solen sken och 25-30 flygplan fanns på plats och säkert ett par tusen besökare. En på det stora hela mycket fin dag i flygets tecken!
Som Björn redan i tidigare inlägg berört så var det stundtals hektiskt i trafikvarvet och komplexiteten ökade genom de vitt skilda sorters aerodyner  som trängdes på samma plats, flygplan, helikopter, gyrokopter, R/C och olika sorters UL.
Via den portabla flygradio jag hade med mig kunde jag under dagen följa trafiken och med ledning av det jag hörde och såg så är det ett under att inget allvarligt tillbud inträffade denna dag. Trafik- och radiodisciplinen var under all kritik.
 
Här är några exempel på vad som hände och vad som gjordes fel av de inblandade.
Arrangörens misstag: R/C tilläts flyga utan kontroll eller passning på flygradio, R/C och normalklassad trafik kom i konflikt vid flera tillfällen. R/C utförde ”godisbombningar” som gjorde att stora skaror barn sprang ut på landningsbanan(!)utan att koordinering med annan trafik fanns. Helt vettlöst! Arrangören hade tidvis passning på flygradio bl.a. för rangering men mycket sporadiskt och överskred upprepade gånger gränsen till vad som är tillåtet, d.v.s. ägnade sig delvis åt flygledning, tyvärr utan större kontroll på läget. Detta ökade riskerna avsevärt då många piloter lätt invaggas i tryggheten av ett ”kontrollerat luftrum”.
Besökande flygplans misstag: Jag bevittnade åtminstone tre fall där flygplan som jag efter landning kunde konstatera var utrustade med radio kom in helt radiotyst! En av piloterna ursäktade sig inför mig med att han tappat bort frekvensen… Tänk er själva, mycket trafik, utan flygledning (eller med jönsiga försök till sådan) och så kommer några stollar in i trafikvarvet på lågan helt oannonserade!
Många av de piloter som faktiskt hade upptäckt att de har en radio ombord och hade lyckats skruva in rätt frekvens misslyckades ändå med att på ett klart och tydligt sätt annonsera 1) anropssignal 2) position 3) höjd 4) avsikt och flera ropade upprepade gånger på ”Stegeborg radio” och avvaktade ett svar som såklart aldrig kom eftersom fältet kan antas sakna flygtrafikledning. En pilot hade dessutom nog aldrig klarat en audiogramundersökning och nej, det var inget fel på hans radio.
Vid ett tillfälle var det så otydligt att ett flygplan och en helikopter kom på kontrakurs med varandra utan att någon av dem kunde anses ha haft en aning om vart den andra befann sig med mindre än att de råkat på syn på varann. Själv hukade jag mig och bad en bön att de faktiskt såg varann och förbannade mig själv att jag inte hade en transciever, men det gick bra… Helikopterpiloten fick sedan den mycket berättigade frågan över radio ”vad sysslar du med egentligen??”  Fältet har sedan en tid också nya banindikatorer, 07/25 istället för 08/26, det var till stor förvirring då många uppenbarligen inte hade aktuellt underlag med sig ombord.
Jag måste säga att jag är chockad över hur dåligt det var ställt med mångas kunskaper i kommunikation i allmänhet och radiokommunikation i synnerhet. För att inte tala om färdplanering och grundläggande överlevnadsinstinkt. Av de med kortare utbildning, segelflygare och UL-piloter har jag (tyvärr) lärt mig att inte förvänta mig så mycket genom åren men att även de med PPL-utbildning i vissa fall saknar sådana grundläggande färdigheter var en omskakande och besvikelsefylld erfarenhet. Om trafikledning saknas, var förberedd, avisera hellre en gång för mycket på radio vart du är och är på väg, koordinera dig med annan trafik och se till att alla har samma bild av läget och vad som förväntas hända.
Självklart så kom också många andra besökande som hade alla de nödvändiga färdigheterna, bland annat de från Sveriges största flygklubb  😉
Jag rekommenderar alla och envar att dra lärdom av det jag meddelat här, men också att spendera 10 minuter med H50P-kompendiet ”FlygningVid Okontrollerad Flygplats”  som tar upp alla de här sakerna och många till!
/Bengt Bergholm

Nationaldagsfirande på Stegeborg

I torsdags så ombaserade alla LFK:s flygplan till Stegeborg för att deltaga i MAF Fly-In. Vädret var strålande och det var massor av flygplan och besökare på plats. På marken blev det trångt och alla besökare visste inte riktigt hur man betedde sig kring flygplanen. Jag fick t.ex. säga åt folk att inte röka i närheten av mitt flygplan. Jag såg t.o.m. en liten grabb hänga sig i bägge armarna på pitotröret till Yak-52:an till ägarens stora fasa.

Varför kombinationen MAF och Stegeborg?

MAF – Mission Aviation Fellowship är en kristen organisation som genom flygtransporter stöttar biståndsinsatser i katastrofområden runt omkring i världen.

Stegeborg är ett fält som bedrivs i privat regi. I närheten finns Hamnkrogen som har mycket bra mat och trevligt läge vid vattnet. Jag rekommenderar ett besök under sommaren. På onsdagar brukar man ha en smaskig grillbuffé.

”Congo Queen” lågpassage innan landning

I luften fick vi se uppvisning av Yak-52 och SK 61 Bulldog. Dessutom så kom Åke Jansson från Vallentuna Aviatörsförening med sin DC-3 ”Congo Queen” och bjöd på ett par fina lågpassager över fältet.

Att angöra fältet var en intressant upplevelse. När jag kom in så hade jag tre flygplan före mig på finalen och två bakom. Det gällde att se och synas! Bra träning i att uppträda på okontrollerade flygfält. Tyvärr så hade inte alla besökare riktig disciplin. Jag anser att man ska komma in över plats och sedan gå in i ett vänstervarv om inget annat så säger. Nu anslöt flygplan direkt på medvinden lite hur som helst.

Det jag saknade var att våra flygplan inte har någon som helst markering om att de kommer från Linköping och LFK. Jag kommer att ta upp denna fråga i ett senare inlägg!

På Facebook vimlar det av bilder från Stegeborg. Här är en del som Bengt Bergholm lagt upp.

Affisch klar för utskick

Rykande färsk från pressarna är vår snygga LFK80 affisch. Vår skolchef Jonna har visat sig ha dolda talanger som layoutdesigner! 🙂 Den kommer vi att skicka ut till KSAK-klubbar. Vi har lagt ut den på Facebook och rekommenderar medlemmar att sprida den.

Vi har haft ett uppstartsmöte med representanter från de övriga Linköpingsklubbarna.

* Linköpings Segelflygklubb
* Linköpings Fallskärmsklubb
* Malmens Veteranflygklubb

Jag håller på att ta fram ett antal brev som ska gå till Linköpings kommun och flygrelaterade företag i Sverige. Tanken är att LuFF kommer att sköta kommunikationen med flygföretagen för arbetsmarknadsdagen.

Men nu måste vi gå från tanke till handling. Just nu så behöver därför vi få tag på frivillig hjälp från våra medlemmar så att vi kan dra igång ett antal arbetsgrupper.

* PR
* Mat
* Flygplansmottagning
* Bevakning
* Hangarfest

Vi kommer att sätta upp en anmälningslista på klubben. Du kan även anmäla dig genom att kontakta någon i styrelsen eller svara på veckomailet.

På klubbens hemsida så ar vi skapat en särskild LFK80 sida som kommer att uppdateras allt eftersom vi har mer information att gå ut med.

Motorlös

Nu har äntligen motorn demonterats från SE-KEG för att konserveras. Tyvärr så upptäckte vi en del korrosion på insidan av cylindrarna samt beläggningar runt ventilerna. Vi ska undersöka vad som behövs göras för att få motorn i bra skick igen.

Demonterade cylindrar från SE-KEG motor

Min misstanke är att detta beror på två saker:

1 – Vi flyger för lite per år. Detta är en av konsekvenserna av att kostnaderna för privatflyget gått upp. Extra skatter på flygbränsle. Förhöjda avgifter för certifikat och skolor. Konsekvensen blir att flygmaskinerna mår sämre och flygtrimmen sjunker. Knappast något som ökar flygsäkerheten?

2 – Vi magrar för sällan. Detta gör att motorerna går för rikt och det bildas blyslagg som sätter igen tändstift m.m. Jag kommer att ta upp detta i ett särskilt inlägg på Kontakten i närtid.

Arbetet har stått rätt så still de senaste veckorna. Tyvärr så har mängden aktiviteter på klubbens onsdagskvällar snott en del av arbetskraften från SE-KEG projektet. Det är bra att det händer saker på onsdagskvällar på klubben, men vi kanske bör sprida lite mer på gracerna? Under sommaren så går det nog fortsatt bra med onsdagskvällar för SE-KEG projektet, men efter sommaren så kommer vi nog att byta kväll.

Det har nu börjat dyka upp delar som vi beställt. Nu kan vi därmed snart börja sätta ihop vingarna och grundmåla dem innan det är dags för dukning.

Nyheter kring MyWebLog

Vi som jobbar med att införa myWebLog (MWL) gläder oss över att se det i användning.
Som väntat har ett antal justeringar på flera ställen fått göras. Vissa syns inte direkt, men vår förhoppning är att upplevelsen när man använder MWL stadigt kommer att förbättras.
De som berör de flesta av oss gäller det man som användare kan se. För att lättare kunna använda MWL som avsett har vi ändrat lite i medlemsguiden.
Vi har sidomarkerat (”changebars”) de stycken som ändrats för att spara tid för alla de av oss som redan läst den.
Guiden finns tillgänglig på klubbens hemsida under ”Medlem”>”Dokument”, länk här (inloggning krävs). 
Som stöd under testperioden har vi även en checklista under ”Medlem” > ”Dokument”, länk här (inloggning). 
Dessutom har vi märkt att det kan vara svårt att veta vilken sorts flygning man skall välja när man registrerar. Hjälp finns nu i slutet på medlemsguiden och separat på samma plats som dokumenten ovan, länk här (inloggning).
För de som missat den ursprungliga informationen finns den att läsa här
Till sist vill vi på nytt understryka vikten av att under testmånaden registrera all flygning i såväl MWL som resedagböckerna och dagbeskedet.
Självklart är allas synpunkter välkomna!

/MWL-Gruppen