LFK:s Cubprofiler

profilArbetet med SE-KEG går lite långsamt under sommaren. Vi håller på att nita fast de nya infästningarna för skevroder och klaffar. Innan det är klart så kan vi inte grundmåla och duka vingarna som planerat.

Då passar det att i stället titta bakåt i historieboken genom att belysa ett par kapitel från vår jubileumsbok som gavs ut i samband med 50 årsfirandet 1983.

Genom åren har Piper Cub haft en viktig roll på LFK. De har använts för skolning, brandflyg, viltinventering, fotoflyg, reklamsläp, kraftledningsinspektion m.m.

Många elever har fått sitt första luftdop i en Cub och många lärare har tillbringat mycket tid i dessa flygplan. Men ett par personer har dock mer än andra kopplats ihop med LFK:s Cubar.

Den förste är Karl-Erik Gustavsson, teknikern som fick ge namn åt SE-KEG. Honom har vi redan behandlat i ett tidigare inlägg. Men utan honom hade många av LFK:s Cubar inte funnits till då han mer eller mindre byggde upp dem från skrot. I jubileumsboken har han därför fått ett eget kapitel.

Den andre är Arne Kjellström som liksom ”Kalle Flaps” även han fått ett eget kapitel. Han hann samla ihop imponerande 14.000 flygtimmar i olika varianter av Cubar. Det är 1 år och 218 dagar av sitt liv som han tillbringade i förarsitsen på en Piper Cub! Enligt jubileumsboken är det ett världsrekord. Kanske inte helt riktigt, men svenskt rekord med god marginal bör det nog vara.

Isaac Newton sade en gång ”If I have seen further it is by standing on the shoulders of giants”. Liksom Isaac byggde sin forskning med andras resultat som grund så bygger framtiden för vår flygklubb på arvet från de som varit med och bygga upp den. Karl-Erik och Arne är två av dessa. Läs därför deras historier och sprid deras arv vidare i klubben.

Fortsatt dukningsarbete

De senaste veckorna har vi fått jobba med att iordningställa servicehangaren och car-porten för demonteringen. Det har tagit tid och krafter från andra projekt. Men lite har vi ändå kunnat åstadkomma på SE-KEG projektet.

Det som pågår just nu är dukning av klaffar och skevroder. På samma sätt som för stabben, höjdroder och sidroder så börjar vi med att limma fast duken i fram och bakkant innan den sträcks genom att värmas försiktigt med strykjärn. Därefter sys den fast i spröjs. Sömmarna samt fram- och bakkanter förstärks med extra dukremsor. Sedan dopas allt med ett första grundlager enligt Seconites byggmanual.

Nästa steg är att skapa dräneringshål på roder och klaffar. Sedan ska vi sätta dit de nya klaffinfästningarna på vingarna och avslutningsvis ska vingarna dukas på samma sätt som rodren. Detta är nog allt vi hinner göra innan flytten till nya klubbhuset där det förhoppningsvis ska finnas en ny fin bygglokal att hålla till i med projektet.

SE-KEG bloggen ligger numer här på hemsidan. Alla gamla inlägg har flyttats hit. En del länkar kan ha påverkats, men all information inklusive kommentarer finns kvar.

Nu börjar säsongen 2014

Arbetet med SE-KEG har stått stilla under julhelgen. De flesta medlemmar i projektet har av förklariga skäl haft annat för sig. Det har dock gett tid för lite sammanfattning av vad som gjorts under 2013.

Vi började i våras med att demontera vingar och roder. Sedan dukade vi av dessa delar för att bedöma skicket på spryglar, vingbalk, linor och elkablage. Vi hittade då bl.a. en ”krigsreparation” av ena vingen. I övrigt så det mesta bra ut. Sedan höll vi på under flera veckor med ett tidsödande arbete att montera isär skadade spryglar, tvätta rent vingar och roder från limrester och slipa där så behövdes.

Motorn har monterats ner, inspekterats och konserverats.

I oktober så hölls en dukningskurs tillsammans med medlemmar från MVFK som avser att renovera en Saab Safir. Under en helg så dukades sidroder, stabbe och höjdroder. Resultatet blev mycket bra!

Vår projektledare Peter har hållit koll på hur mycket arbete vi lagt ner under 2013. Sammanlagt så har vi lagt ner 420 h under året där Peter dragit det tyngsta lasset, tätt följd av Lars.

Men nu är det dags för ny säsong. Måndagen den 13 januari klockan 18.00 så drar vi igång igen!

På agendan finns följande aktiviteter:

* Vingar – borrning / nitning av tankplåt och skevroder/klaff infästningar
* Bygga ett sprutmålningstält som vi kan montera temporär i tillsynshangaren (behöver en varm lokal)
* Skevroder och klaff – grundmålning
* Vingar – grundmålning
* Skevroder och klaff – dukning
* Vingar – dukning

Är det någon som har ett gammalt partytält som ligger och skräpar? Det skulle underlätta för oss när vi ska tillverka ett sprutmålningstält. Annars så får vi snickra ihop något med plastduk och träribbor.

Dukat och klart!

I helgen genomförde LFK en dukningskurs. 10 stycken elever från LFK och MVK lade två hela dagar på att lära sig duka flygplan. Som utbildningsobjekt så användes bakkroppen från SE-KEG. Sidroder, höjdroder och stabilisator.

För att garantera luftvärdigheten i vårt projekt så kommer klubbens tekniker att följa och godkänna alla moment. Vi följer dessutom de regler som Ceconite anger i sitt STC – Supplementary Type Certificate, avseende material och metoder. Ceconite anger i sitt underlag, där så behövs, hänvisningar till FAA Advisory Circular AC43.13 kapitel 2.

Grundmålade roder och stabbe

Rodren och stabben har varit inlämnade till blästring och målning. Resultatet blev, som ni kan se ovan, mycket bra. Målning måste ske inom ca 2h efter blästring för att förhindra att ytan oxiderar. Detta kommer att bli en liten utmaning senare när vi ska grundmåla skrov och vingar.

Arbetet utfördes i ett antal lektioner.

– Först så klistrade vi på nötskydd (anti chafe tape) på delar där duken inte skulle limmas fast och där det finns vassa kanter. Anledningen är att duken kommer att röra sig en smula under flygning. Här finns en liten instruktionsvideo på hur man klistrar på nötskydd.

– Sedan skar vi till delar av duken och limmade fast på ena sidan med hjälp av Ceconites egen ”New Super Seam”. Vi använde strykjärn inställda på 225 grader Fahrenheit för att forma duken kring kanterna. Det är viktigt att böra på rätt sida. Fogarna blir inte alltid så vackra och på ett lågvingat flygplan lägger man därför första duken på undersidan och på ett högvingat på översidan så att man inte ser skarvarna så lätt. Här finns ytterligare en liten instruktionsvideo.

– Därefter så ska duken spännas. Strykjärnet höjs till 250 grader Fahrenheit. Som ett under så försvinner alla rynkor och duken får en tiokrona att studsa tillbaka när den släpps ner. Det gäller att inte spänna för hårt, då lacklagren kommer att spänna ytterligare lite grand. Detta trots att dessa typer av lacker egentligen inte är till för att spänna duken som man gjorde på äldre bomullsklädda flygplan. Titta på denna instruktionsvideo för detaljer.

– När duken är spänd så skall den få ett första tätskikt. Man blandar ”Rand-O-Prof” med ”286 Nitrate Thinner” 50/50 och målar på med pensel. De övriga ytlagren kommer att sprejas på, men det första lagret fungerar bäst att måla på med pensel.

– Sedan kommer ett krångligt moment och det är att sy fast duken i vingspanten. Instruktionerna i Ceconitemanualen är inte helt enkla att följa. Enligt FAA-direktivet så skall man med de farter som en Supercub flyger i (153 mph) använda 2,5″ avstånd på vingen och 5″ på stabben. Den här videon visar hur man syr fast duken.

– I skrov och på vingarna så skall man förbereda inspektionshål. Detta behövs inte på stabben. Dock så ska man göra små dräneringshål i bakkanten på undersidan. Här är en video på hur man monterar inspektionshål.

– Det sista som ska göras är att montera nöttejp på fram- och bakkant. Video1 och video2 visar detta.

OBS: De flesta av videofilmerna i detta inlägg är för Stewart system och inte Ceconite, men metoderna är liknande!

Vi kommer att använda oss av Butyrate Dope som ytlager. Anledningen till detta är dels att det ger ett mer matt ytskikt som passar bättre på en Supercub. Dessutom så går det att laga till skillnad från Polyurethane som kräver mer omfattande reparationer även för mindre skador. Detta passar ett flygplan som nyttjas i en klubb bättre. Nackdelen är att det är mer arbetskrävande under målningsfasen.

Resultatet av helgens arbete blev att vi blev klara med dukningen och vi har påbörjat att sy fast duken mot stagen. Det som är kvar är att lägga på nötskydd över fram- och bakkant samt att skydda stygnen. När vi är klara med vingarna och skrovet så skall alla delarna målas med ytterligare 12 lager lack!

Stort tack till Peter Curwen för ett mycket bra genomfört arbete med att lägga upp och leda kursen!

Utbildningsmaterialet finns utlagt på klubbens hemsida (endast för klubbmedlemmar). Mer bilder från kursen finns på Facebook.

Dukningskurs

De senaste veckorna har arbetet på SE-KEG stått stilla. Anledningen är att vi väntar på delar samt att klubben har haft en hel del andra aktiviteter för sig, som t.ex. höstmöte och flygsäkerhetsgenomgång.

De trasiga spanten på vingarna är bytta och ska nu grundmålas. Stabben och sidroder är ivägskickade på blästring och grundmålning.

Därmed så börjar det snart bli dags för dukning!

Vi kommer därför att hålla en dukningskurs under ledning av Peter Curwen. Den hålls på LFK lördagen den 30 november och söndagen den 1 december klockan 09.00 – 17.00. MVFK – Malmens Veteranflygklubb, kommer att deltaga tillsammans med LFK på kursen. De har nämligen planer på att renovera en Saab Safir i närtid. De klubbmedlemmar som är intresserade av att deltaga i kursen ska anmäla sig till Peter senast den 10 november. Vi kommer att första hand prioritera medlemmar som arbetat med SE-KEG samt medlemmar från MVFK som ska deltaga i Safirprojektet. Ni som inte får plats på kursen är sedan givetvis välkomna att hjälpa till med arbetet kommande måndagar eller onsdagar, men får då stöttning av de utbildade medlemmarna.

Vi kommer att använda Ceconite som dukmaterial. Det är inte historiskt korrekt på en Cub eller en Safir, men hållbart och bra på ett klubbflygplan. Enda nackdelen är att klassisk linneduk är lite lättare att reparera om man får en skada.

Tanken är att bakkroppen på SE-KEG ska användas som utbildningsmateriel, så när helgen är över så är vi en bit på vägen med dukningsarbetet. Vi kommer att sedan duka vingarna och lägga ett första lager med dope för att sedan ställa undan dem så att vi kan börja arbeta med kroppen.

Den ursprungliga planen var att dela upp projektet i två steg, så att vi kunde flyga SE-KEG under 2014. Vi har dock beslutat att köra allt i ett steg. Om allt fungerar enligt enligt den reviderade tidplanen så kommer SE-KEG att vara färdigrenoverad någon gång i mitten av 2015.

Den som vill veta mer om dukning kan t.ex. studera den här FAA-manualen om dukning. Hmm..tänk om Transportstyrelsen kunde ställa upp med liknande stöd för svenska privatflygare…

P.S: Ett avdukat flygplan kan mycket väl ses som ett vackert konstverk. Läs den här intressanta artikeln.

Det rullar på

Jag har inte skrivit så många inlägg på byggbloggen den senaste tiden. Det innebär dock inte att det inte händer något. Förklaringen är helt enkelt fokus på vår Fly-In m.m.

Men nu är semestern slut och kvällarna börjar bli mörka. Då är det trevligt att samlas i en hangar och fila, slipa, klippa, dricka kaffe och allt annat som hör ihop med ett renoveringsprojekt.

Arbetet med att få dit de nya spryglarna pågår för fullt. En vinge är klar och nu pågår arbetet med den andra. Det är inte helt enkelt då SE-KEG är ett hopplock från många gamla flygplan. Därför så behövs bl.a. nya hål tas upp för skruvförbanden. En del av de övriga spryglarna har småskavanker och där förstärker vi upp med extra aluminium på samma sätt som i tidigare reparationer. Alltså ett pillarbete med att borra ur gamla nitar för att sedan sätta in nya.

Gert har plockat hem en del detaljer till roder- och klaffupphängningen som ska blästras. Sedan är det en del större detaljer som behöver blästring innan de kan grundmålas på nytt igen.

Projektet har fått OK från LFK styrelse att gå vidare. Vi kommer nu att beställa duk för att kunna klä vingarna. Sedan återstår en del funderingar kring eventuella utbildningar i dukning av flygplan. Vår systerklubb, MVFK – Malmens Veteranflygklubb, kommer troligtvis att under hösten ta ut de sista timmarna ur SE-LAZ, veteranklubbens Saab 91C Safir. Det innebär att man är sugen på att dra igång ett eget projekt att renovera upp en ny Safir. Kanske finns det möjlighet och intresse av att vi håller en gemensam dukningskurs?

Själv så håller jag på och funderar om vi ska dra om elen i vingen nu när den trots allt är avdukad och det är enkelt att få till. Det ger upphov till en del konstiga blickar. Jag får fundera en smula till på det.

Efter vingarna så är det skrovet som ska ses över, men det är en del av projektet som nog får vänta ytterligare ett antal månader.

Vi har beslutat att arbeta både måndagar och onsdagar med start ca 18.00. Dels för att onsdagskvällarna ofta krockar med klubbaktivitetskvällarna och dels för att det är enklare att vara ett par stycken som arbetar samtidigt så att man inte behöver vänta på varandra med att låna verktyg m.m. Kom gärna förbi någon kväll. Ta en kopp kaffe och köp en glass som blev över från vår Fly-In. Renoveringen av SE-KEG är inte bara för att få ett nytt fräscht flygplan att flyga, utan också för att ge tillfälle för klubbmedlemmar att umgås.

För de som saknar att flyga Cub så kan jag rekommendera att bli medlem i segelflygklubben och köra deras 180 hästars Super Cub SE-GCM. Jag var själv ute och testade den för första gången förra veckan. Lite ovant efter ett långt uppehåll från sporrhjul. Förhoppningsvis så kommer hon att tillbringa vintern på Saabfältet och då finns det gott om tid över för Cub-flygning.

Arbetet går vidare

De två senaste veckorna har det kanske inte hänt så mycket rent fysiskt på SE-KEG projektet. Det var varit helger och sedan har onsdagsutbildningarna stulit en del fokus från de som arbetar med vår Cub. Men helt stilla har det inte stått.

Ena vingen har börjat demonteras. De fyra innersta skadade spryglarna har tagits loss. Det har även den skadade träramen på vingspetsen (som var ”krigsreparerad”).

Motorn har börjat konserveras. Tyvärr så har den medlem som startade detta arbete fått svårt med ledig tid på dagarna. Vi skulle därför önska stöd från någon medlem med ledig tid på dagarna för att han/hon ska kunna fråga vår tekniker Håkan om tips för hur detta ska gå till på bästa sätt.

Det är fortfarande behov av att göra ren stabbe och roder från lim och lösa färgrester.

Vår projektledare Peter Curwen presenterade på förra veckans styrelsemöte status på projektet.

Hittills har inga allvarliga rostangrepp hittats i vingar eller bakskrov. Fram till september 2013 bedöms därför  följande aktiviteter vara genomförbara.

Stjärt – blästring och målning av struktur (LFK eller inköpt tjänst – TBD)
• Inköp av reservdelar till vingarna och reparationer:
– Byta 4 sprygelar på båda V & H ving
– Byta en del av ”false spar” (plåte) båda V & H ving
– Byta ving spets ”bow” (trä) på H ving
– Ny klaff och skevroder ”bearing blocks” och bultar
• Ving, klaff, skevroder – preparation och grundmålning av
struktur
• Inköp av duk, dope, färg
• Börjar dukning av vingarna och stjärten

Beslutet blev ”Styrelsen beslutar att godkänna 20 000:- initialt och att ge mandat till VU att besluta  om de återstående 50 000:-”

Ett litet missöde

Som tidigare berättat så har SE-KEG haft sin beskärda del av missöden genom åren. Jag fick lite bilder av LAE som berättar om ett av dessa.

Vet inte om du sett dessa bilder på KEGgen? De är tagna den 9 juni 1996, efter det att Super Cuben nödlandat på en åker vid Russnäs, S Eksjö. Under en FFK-F-övning hade Sören Magnusson (FF) och Göran Svensson oturen att på lågan, flygande söder ut ut med vägen mot Vetlanda, få motorstörningar. De tog första bästa åker, fick ner kärran under ledningen som syns i bakgrunden på ena bilden, kom ner med lite överfart, stod på nosen (som syns på propellern) men inte slå runt. Dagen efter bilderna togs monterades KEG ner och togs på lastbil upp till Linköping.

Vad säger man. När det gäller svenskt småflyg har LAE koll på allt! Det gick som tur väl bra för alla inblandade och KEG:en var snart uppe i luften igen!

En stukad propeller

Mot ännu högre höjder!

I ett tidigare inlägg om SE-KEG:s tillkomst så beskrev Håkan hur arbetet gick framåt.

”Det dyker upp många roliga minnen när man sätter sig ner och börjar skriva. Jag minns ett tillfälle när Kalle påkallat min och Per Wernholms hjälp och vi kom på utsatt tid. Dörren till verkstaden stod öppen och ut ur dörren spreds ett silverfärgat moln. Vi förstod att Kalle höll på att lacka en vinge med silverdope och vi hörde hur han sjöng för full hals medan han jobbade. När man försökte titta in in i verkstaden så såg man inte ett smack eftersom luften var fylld med silverfärgade färgpartiklar och lösningsmedel. Ur dimman så hörde man Kalles röst: ”Kom in och hjälp till och sjung för helvete det här är inget lätt jobb”. Ventilation vid lackering var inget som Kalle ens hört talas om så berusningsgraden på grund av lösningsmedel var ganska stor! Så gick det till när Figge-Cuben byggdes.”

 
 
Interiör från Kalle Flaps verkstad för 35 år sedan. En vinge till Super Cuben SE-CSE och kroppen till Gipsy Moth OH-VKM. I bakgrunden en mycket ung Håkan!

Kalle Flaps ler nog ner från sin himmel. Vi som håller på med renoveringsarbetet får minsann känna på hur det var förr. Nu när duken har kommit av vingarna så arbetar vi med att göra rent spanten för att lättare kunna undersöka vingstommen samt för att underlätta den kommande dukningen.

Men gammal tejp, limrester och lack sitter hårt som bara sjutton, så till vår hjälp har vi aceton. Tyvärr så har ventilationen i den gamla verkstaden, där Kalle Flaps en gång i tiden byggde ihop SE-KEG, inte blivit särskilt mycket bättre genom åren. Vi hade tänkt hålla till utomhus med detta arbete, men kraftig blåst förhindrade detta. I stället så höll vi till inomhus och acetonångorna stod tät i den lilla lokalen. Likt Kalle var vi därför en smula höga av ångorna och arbetet gick fram med en viss munterhet.

Men oavsett metoder så blir det fint. En vinge är nu i stort sett rengjord. Den andra tar vi nästa vecka.

Samtidigt så har konserveringen av motorn påbörjats. Propellern, kylare och oljefilter är avtagna. Även detta arbete kommer att fortsätta nästa onsdag.

Denna onsdag så kom det många medlemmar förbi och tittade på arbetet. Mycket trevligt! Många uttryckte dessutom sin uppskattning för att klubben valt detta projekt som en metod för att få mer medlemsengagemang. Mer bilder på detta finns på Facebook!

Det som göms i ”snö”…

Första onsdagsbyggkvällen gick med rasande fart. Bägge vingarna har nu blivit avdukad och är möjliga att inspektera. Stor applåd till de som jobbade!

Vid en första snabb inspektion så såg vi en del intressanta saker (se ovanstående bild):

– Ett metallstag var borta och var ersatt med ett kvastskaft som det stod ”HELA” på! När detta inträffat vet bara gudarna (och ”Kalle Flaps”). Det kan vara från renoveringen för 25 år sedan. Det kan vara från reparationen av den ground loop som inträffade något år efter första flygningen. Duken ovanför denna ”lagning” såg dock rätt så original ut, så troligast är att det är från ursprungsrenoveringen och att Kalle helt enkelt inte hade alla delarna som krävdes. Att han sedan var en mästerlig tekniker och förstod att välja rätt material för en utbytesdel visar om inte annat att ingen har kunnat ana att det satt ett kvastskaft i ena vingen.

– Huvudbalkarna i ena vingen var målade med primer. Själva spanten var metallrena. I den andra vingen så var det tvärtom! Dock så lyste rosten med sin frånvaro.

– Ett spant närmast kroppen var avbrutet och låg mer eller mindre löst i kroppen.

– Dessutom fanns det några mindre bucklor lite här och var.

LFK:s tekniker har tittat på vingarna och bedömt att det inte behövs någon sprickundersökning, utan att vi byter ut de skadade delarna.

Nästa tisdag så kommer vi att konservera motorn. Cylindrarna tas av och smörjs in och sedan ställs resten undan i pannrummet i väntan på att arbetet med kroppen och vingarna blir färdigt.

Kopplingar och roderlagringar ska vi nog byta ut för dels glappar de och vissa är uppbrotschade,
och vi måste ”ner”till orginaldimension.

Nästa onsdag fortsätter arbetet. Det som är planerat är rengöring av inkråmet i vingar och roder. Gamla lim- och dope-rester, olja och smuts runt gångjärn och infästningar ska tas bort. Aceton, torkduk, skyddshandskar och andningsmasker finns i lokalen. Är det bra väder kanske vi kan vara ute.

Efterlysning: Vi behöver fortfarande en del utrustning. Vid demonteringen upptäckte vi att 3/8 tums nycklar var bra att ha gott om. Är det någon som ligger inne med några konsoler vi kan smälla upp på väggen för att hänga upp roder i väntan på klädsel så vore det bra.

Den som är nyfiken på hur det går är givetvis välkommen förbi för en kopp kaffe och allmänt flygsnack.