Detta är andra inlägget i en serie medlemspresentationer. Syftet är att skapa inspiration, för både nuvarande medlemmar och blivande piloter, genom att visa glädjen i flygandet samt uppmuntra till nya utmaningar och fortsatt lärande.
Vad fick dig att börja flyga och när var det?
Det korta svaret är att jag insåg att jag kunde helt enkelt. Jag har alltid gillat att köra och varit intresserad av, men aldrig sådär riktigt insnöad på, alla möjliga fordon/farkoster inklusive flygplan. Funderade med jämna mellanrum på att gå med i Bilkåren och lära mig köra diverse fordon jag tyckte verkade roliga, men att vem som helst som inte var rejält förmögen skulle kunna hålla på med flyg fanns inte riktigt i min världsbild.
Så tog en kollega flygcert. Jag blev jätteförvånad att man kunde göra något sånt och kollade för första gången upp vad det egentligen kostar. När det visade sig vara görbart var det inte så mycket att fundera på. Började PPL-kursen hösten 2015 och certet var klart ett år senare.
Vilket är ditt bästa flygminne?
Väldigt svårt att välja så jag gör som föregående och väljer några stycken. Det jag uppskattar mest med flygningen är frihetskänslan och alla fantastiska människor man träffar i olika sammanhang. Folk som ofta är minst lika insnöade som man själv och inte tröttnar på att prata flyg.
Ett sånt minne är ett träningsläger i precisionsflygning som hölls på Johannisberg under Kristi himmelsfärdshelgen 2018. Jag hade precis börjat tävla och hade inte koll på hur allt fungerade så det var verkligen guld värt att kunna intensivträna en långhelg, både för träningens skull och för att lära känna andra precisionsflygare. Och ibland bara ligga och vila i skuggan av planet och titta på fallskärmshoppare som trillar ner.
Något annat jag gillar med flygandet är de kontraster man får uppleva och den ytterligare frihet man får med instrumentbehörigheten. Känslan när man startar i skitväder, passerar upp genom molnen och ut i strålande sol. Eller att flyga ovanför molnen i månsken, helt magiskt!
Bilden är från när vi åkte till Danmark och hämtade OY-UGH, som senare blev SE-LRL. Jag hade en extremt färsk instrumentbehörighet och fick köra IUD till Odense och tillbaka. Lärorikt – jag hade stor nytta av baksätersförarna Nicke och Per W och såklart Jennifer i högersitsen – och det var väldigt kul att kunna få så omedelbar användning av behörigheten.
Sen måste jag nämna att flyga på Sri Lanka, väldigt vackra vyer över djungel, berg och hav. VFR-flygkartor var svåra att få tag på så vi flög efter vägkartor och en liten GPS. Sporadisk radio- och radarkontakt bland bergen.
Vad har du för mål kommande året?
Ett mål är redan uppnått, att flyga in mig på Bulldog. Rotekursen har precis börjat och att gå klart den är också ett mål. AVA och sporre står på tur men det är inga mål för just i år. Jag försöker begränsa målsättningarna lite, det finns så mycket att göra! Att börja flyga var lite som att komma hem eller hur man ska säga. Äntligen hitta rätt i livet. Och då blir det lätt att man vill ge sig på precis allt samtidigt även om man vet innerst inne att det kanske inte är riktigt realistiskt.
Så förutom en ny typ och rote blir det mest att bli bättre på att flyga det jag redan kan, på de typer jag redan är influgen på – träna navigering, landningar och sånt både för precisionsflygning och FFK-sammanhang.
Delta i tävlingar inklusive SM i Söderhamn, med målet att inte komma sist. För mig är tävlingar mer som extra välordnade träningspass och trevlig semester…
Köra nog mycket IFR för att känna mig bekväm med IMC igen. Förra året blev det väldigt lite flygning i moln och det märktes när det var dags för PC, så i år vill jag träna lite mer på det.