2022 års klubbutflykt, till Alperna

En reseberättelse av Anders Wallerman och Peter Lindh.

Efter att ha planerat hela vintern/våren blev det dags att åka på årets klubbutflykt. Det var sex besättningar som gav sig iväg, IUD, KIT, LRL, MMZ samt privatägda XTT och IZH. Senare anslöt även N252WS.

Vi skulle åka på torsdagen den 7 juli, men vädret var för dåligt för att flyga den dagen. Två besättningar valde att åka dagen innan, och bodde därmed ett par nätter i Heringsdorf. De hängde vid poolen och gjorde utflykter och verkade ha det allmänt najs. Övriga besättningar åkte på fredagen, och mötte upp de andra i Heringsdorf.

Förutom MMZ, då. De upplevde lågt bränsletryck på vägen och fick vända hem igen. Bedrövligt, men ibland krånglar planen. De tog senare KMH och hade i alla fall en liten egen utflykt i norra Tyskland.

I Heringsdorf finns det ett litet flygmuseum med i huvudsak flygplan i flygande skick, samt en restaurang i samma byggnad. Vi hann med en lunch i form av den schnitzel som blivit signum för klubbresorna, samt ett besök i museet. Heringsdorf är f.ö. ett väldigt bra utflyktsmål, det är inte så värst långt från Linköping och procedurerna där är enkla. Perfekt ställe att prova på att flyga utomlands på.

Därefter skulle vi till Dresden. Vi behövde dock vänta ut lite dåligt väder först, Peter och Peter i LRL provade att åka iväg, men mötte vädret och fick vända. Vi satt sedan i briefingrummet under tornet och fick hjälp av tornpersonalen att kolla vädret. När det dragit förbi fick vi en fin flygtur till Dresden.

I Dresden började vi med vad som också blev ett stående tema hela resan – vi åt gemensam middag på en bra restaurang, där vi började diskutera nästkommande dags aktiviteter. Och nästkommande dag fortsatte vi flyga söderut, nu till Eggenfelden en bit norr om Salzburg. Vi hade valt att landa i Eggenfelden eftersom bensinen var billigare där än i Salzburg.

Denna delsträcka visade sig bli resans mest utmanande, eftersom ett brett väderområde låg i vägen. Vi såg ungefär var det låg på radarbilder etc, och bedömde att det borde gå att runda. Det gjorde det också, men bitvis var det rätt låga moln som vi periodvis gick under, periodvis över. LRL flög i förväg, och vi hade kontakt med den via radio och fick rapporter. Vi andra flög i tregrupp med KIT, IZH och XTT, IUD flög enskilt strax bakom. I slutet när vädret började lätta, flög vi mellan två molnskikt samtidigt som solen tittade fram, och det var som att flyga i en tavla – oerhört vackert.

Eggenfelden är en liten flygplats med en restaurang där vi kunde luncha, och vi kunde också tanka. Där förberedde vi också den korta flygning vi skulle göra därnäst till Salzburg. Jag var lite nervig för den flygningen – det är en ganska stor internationell flygplats med tydliga procedurer för inflygning att läsa på. LRL och IUD flög före, och resten i tregrupp efter. Det visade sig dock att trafikledningen guidade in oss utan några konstigheter, så inte hade man behövt vara nervös för det. Dock var det en sak som var lite otydlig: IUD fick order om att göra ”one three six” och det var inte självklart vad det betydde. Var det en ny kurs? Efter en kort förvirring fick IUD order om ”one orbit”, och då stod det klart att det var en tre-sexti som avsågs, för att vänta in trafik.

Vi flög in över staden, och utsikten över den och bergen i bakgrunden var hänförande.

Örnnästet/Kehlsteinhaus

Väl i staden fortsatte vi med gemensamma middagar på trevliga ställen. Vi var i Salzburg tre nätter, och hann titta på slottet, åkte på guidad busstur till Hitlers Örnnäste (mycket sevärt!), besökte Red Bull-flygmuseet m.m. Under tiden kom Fredrik med sin Mooney N252WS och anslöt till gänget. Han skulle egentligen varit med från början men blev sjuk och var tvungen att stanna hemma några dagar.

Red Bull Aircraft Museum, Hangar-7

Därefter var det dags för resans stora mål: flyga i Alperna. Det finns särskilda publicerade rutter att flyga, så kallade GAFOR-rutter som också har tilldelade väderprognoser. Man kan i t.ex. SkyDemon se ett ”betyg” på vädret för varje rutt. Vi var inne på att inte ta några risker, utan bara flyga om väderbetyget var bra. Och så ville vi flyga förbi Örnnästet, förstås, men det kunde vi se från flygplatsen att det var i molnen ibland.

Det hann bli något bättre vid Örnnästet tills vi startade, och vi tog ett par vändor över Berchtesgaden och fotade Örnnästet och sedan fortsatte vi via en av rutterna till Zell am See. Fortfarande med LRL och IUD enskilt, och resten i fyrgrupp. Utsikten var helt fantastisk, nu flög vi verkligen i en dalgång i Alperna precis som vi hoppades kunna göra! Zell am See var en jättefin liten flygplats i en dal, mycket vackert belägen. Vi lunchade i flygplatsens restaurang och tog sedan det lilla hoppet till St Johann där vi parkerade för natten. Också den en fin liten flygplats i vackra omgivningar.

Sedvanlig middag tillsammans med utsikt över staden och bergen, och dagen efter åkte vi linbana upp på berget där det fanns lunch. Tittade på skärmflygare som orädda kastade sig ut över kanten. Vädret var helt osannolikt fint, inte ett moln och helt vindstilla även högt upp på berget. Fenomenalt flygväder, vilket vi utnyttjade för att flyga västerut över Innsbruck och vidare till Friedrichshafen. Eller rättare sagt några av oss – LRL och KIT och N252WS behövde åka hem och flög ut ur Alperna norrut i stället.

Efter start från Sankt Johann in Tirol, mot Innsbruck

Rudwig Ludolf ☺, Ivar Tore och Whisky Sierra valde att påbörja hemresan en dag för de andra. Vi valde tre olika rutter men möttes i Hannover där Fredrik och hans WS skulle göra en uppdatering på sin avionic som han tidigare fått installerad där. Vi fick en snabb rundvandring i verkstaden för att se de olika projekten som pågick. KIT och LRL satte snart kursen mot Barth i norra Tyskland för en sista övernattning innan torsdagens sista etapp. WS flög direkt hem till Skövde. En trevlig kväll i Barth med en öl och upplevelsen av hamnfest fick avsluta dagen. På morgonen passade Karin Nyström som var på bilsemester i Tyskland på att ta familjen på en rundflygning med LRL innan vi påbörjade vår hemresa. LRL flög via Kristianstad för tankning och KIT via Landskrona. På sen eftermiddag landade vi i Norrköping.

Vi som valde Friedrichshafen fick resans vackraste rutt genom Alperna, bl.a. eftersom Alperna blev lite högre ditåt. Vi fick gå ganska högt – 8000 ft – för att säkert gå hinderfritt.

Vi valde att stanna i Friedrichshafen en natt, men hann ändå med att se Zeppelinmuseet inne i staden. Det är inte så stort, men sevärt. Därefter började vi resan hem, och flög till Hildeshein, för övernattning. Passerade Wasserkuppe på vägen, det var kul att se från ovan.

Hildeshein var en fin liten by, och här blev det en sista gemensam middag inför nästa dags hemfärd.

Sedan kunde vi se tillbaka på en fenomenal klubbresa. Det enda som egentligen var besvärligt var vädret mellan Dresden och Eggenfelden, i övrigt fungerade allting som tänkt. Spännande flygning, ofta i formation, trevligt sällskap och god sammanhållning. Mycket lärorikt, när man hjälps åt och flyger tillsammans på det här sättet lär man sig massor av varandra.

I vinter börjar vi planera nästa års resa. Det blir svårt att toppa det här, men vi försöker.

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *